Salabranden

Den brand som härjar i Västmanlands län och till gränsen till Dalarnas län, är det många som pratar om idag, vilket är förståeligt. Jag har själv varit i Ramnäs och sett hur både situationen är och hur arbetet pågår för att kunna bekämpa branden.

Jag har även läst mycket om branden och hur utvecklingen om både branden och arbetet pågår, då jag varit hemma. Man får både sämre och bättre nyheter om vartannat.

Det enda jag inte accepterar, som jag vet att fler inte accepterar, är att vissa människor, bland annat, skämtar om branden.

Det jag kan säga till er som skämtar om en sådan stor katastrof är detta:

Människor har fått evakuera från sina hem, en del har fått sina bostäder nedbrunna, en ligger nedsövd på grund av sina brännskador, ett liv har tragiskt nog gått åt, flera har fått uppsöka sjukhus på grund av röken, med mera.

 

Detta är till er som klagar över hur arbetet har gått till och att ”inget görs” tillräckligt snabbt:

Personalen som arbetar med branden andas konstant in den tjocka röken, de arbetar över de normala arbetstiderna, det går långt emellan måltiderna, de spyr av både röken och utmattning, de har varit nära att stryka med, men ingen klagar.

Ingen av personalen som jag har mött klagar över arbetsförhållandena som absolut inte är hälsosamma. Det man kan höra är att de är oroliga för allmänheten, men de varken klagar, skämtar eller letar efter en syndabock.

 

Och till er, som tror er ha mer kunskaper om hur räddningstjänstens, försvarsmaktens, polisens eller de övrigas arbeten, som är insatta i just denna katastrof ska gå till:

-          Skaffa dig professionell kunskap innan du yttrar dig om något. Det ser ut som en krigszon där nere, som ett krig mellan Moder Natur och människan.